Anna Rydstedt - Ventlinge

Anna Rydstedt föddes 1928 i Ventlinge på södra Öland, där hon växte upp på en bondgård. Hon kom till Lund för att studera och tog en filosofie magister examen, men
framför allt debuterade hon som poet. Anna ingick i den så kallade Lundaskolan.
Från 1955 yrkesarbetade hon som folkskolelärare, och var från 1966 bosatt i Stockholm. Här bodde hon till sin död 4 juli 1994, men släppte aldrig kontakten med Öland, där hon övertog sitt barndomshem som sommarboende.
Anna Rydstedt är begravd på Ventlinge kyrkogård, nära födelsehemmet.
Den 4 juli varje år är det sommarmöte i Ventlinge, med föreläsningar, konst, mingel och årsmöte i Annas skrivarstuga, arrangerat av Anna Rydstedt-sällskapet

Anna Rydstedts föräldrahem i Ventlinge. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.


Järngrinden till Anna Rydstedts föräldrahem. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-02.

Anna Rydstedt skrivarstuga och flyttblocket "världens utsiktspunkt". Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.


Trägrinden vid skrivarstugan. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.


Flyttblocket vid skrivarstugan, som Anna kallade "världens utsiktspunkt". Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.


Flyttblocket. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.

Anna Rydstedts dikt "Som strån". Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Väderkvarnen i Ventlinge. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-05.


Vägvisare. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-02.

Litterära rastplatsen vid Ventlinge strand. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Rest sten vid Ventlinge strand, Maren. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Ventlinge strand. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

En övergiven båt, Ventlinge strand. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.


Ventlinge strand. Fossiler som är flera miljoner år gamla. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-03.


Theo Janssons skulptur "Anna i världen".  Foto: Lars-Erik Andréasson.  2021-10-06.


Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.


Collage i trä, av Linnéa Holmberg. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Anslagstavla vid Ventlinge kyrka. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.


Anslagstavla vid Ventlinge kyrka. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-02.

Strandvägen till Ventlinge strand. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.


Fasadvägg. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.


Strandvägen. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-02.


Vägvisare till Ventlinge strand. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.


Utmed Strandvägen. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.


Utmed Strandvägen. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.


Utmed strandvägen. Foto: Lars-Erik Andréasson. Foto: 2023-10-04.


Anna bodde nära Ventlinge kyrka. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.


Ventlinge kyrka. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.


Ventlinge kyrka. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-02. 

Familjen Rydstedts gravsten, Ventlinge kyrkogård. Foto: Lars- Erik Andréasson. 2021-10-06.


Sockensten i Ventlinge. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-06-02.

________________________________________________________________________________________

Dikter av Anna Rydstedt

Bedömning
Man ser inte genast skillnad
på småsten och gråsparvar
i den nysådda, svarta åkern.

Några flyger och sätter sig i nypontörnet
- de är gråsparvar.

Andra blir kvar och trippar i åkern
- de är gråsparvar.

Andra återigen ligger stilla kvar i åkern
- de är troligen stenar.

Hästen
Gråt inte, lilla hästen min.
Det skall bli bra.
Det skall bli bra,
när vi kommer till de lugna lunder.

Lilla hästen sova nu.
Lilla hästen vila sig
med ett täcke över sig i den svarta natten.
Kära hästen,
vatten finns och mat finns 
för en liten häst,
bröd och socker likaså,
innan Ångest stiger över landen.

Lilla hästen min,
i kriget skall du aldrig ut,
till Polen blir du aldrig såld.
Där det kan bli krig,
dit blir du aldrig såld.

Svalor finns ännu
Dagen kortas.
Natten länges.

Askarna andas
i kvällens frid.

I ett kvällsrosa
skimmer drar solen bort
genom världen.

Svalor finns ännu
i åtta ljuset.

Trädtoppar bröstar sig,
fulla av fåglar,
mot himmelens sky.

Koltrasten
Koltrasten guppar i gruset,
pickar på gräsmattan,
flöjtar in kvällen:

Jag sjunger,
att min näbb är gul som månemässing,
att min dräkt är svart som nattvadmal.

Jag längtar sol,
men min näbb pickar
tung jord i natt.

Lökvår
I såningsdagarna drömde lökfröet
om den gula solen.
Och solen älskade den gröna sommaren och fingrade
redan hennes vårliv.
Tunga hängde i regnbågen
de violetta ekona från traktorerna,
där bönderna sutto hukande i våta skinnjackor 
och äro mörka ägg ur knutna fingrar.

Länkar
Anna Rydstedt-sällskapet

Inlagt 2025-08-07 16:34 | Läst 255 ggr. | Permalink



(Visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver
Kommentarer granskas innan de visas för andra.