Spelmans lid

Med en höjdskillnad på ca 60 meter är Spelmans lid  känt som brant och streterlig och ett slitigt passage. Ibland fick också passagerare hoppa av för att lätta på lasten för de dragande hästarna. Hjulspåren kunde vissa tider också bli mycket djupa och lätt att köra fast. Efterhand som vägarna förbättrades underlättades resandet. Vadställen för broar av trä och senare av sten. Diken grävs och vägbanan höjs upp över kringliggande mark. Dessutom var det också väggrindar som kunde stå tätt och fick öppnas och stängas av medhjälparen eller om någon passade på att stå som grindvakt. Vintertid var det slädföre och då var också grindarna öppna eftersom inga djur var ute på bete. Det var nog heller inte det lättaste att mötas på den smala vägen, i synnerhet i vinterföre. När det började att gnissla i hjullagren smörjdes de med sniglar som följde med i "snigellådan". 
Spelmans lid kallas också Elmebergs liden och ligger mellan Timsfors och Axhult. Enligt sägner satt en spelman, därav "nya" namnet Spelmans lid, och underhöll förbipasserande passagerare med dragspelsmusik? Spelmannen drev också ett härbärge tillsammans med sin fru, där passagerare kunde övernatta och äta sig mätta. Barnen fick hjälpa till att skjuta på tunga laster uppför liden. Man kunde även skifta häst mot en utvilad och utfodra sin egen. Det har också nämnts att villiga damer i bygden tjänade lite extra privat på efterfrågade tjänster. Det organiserade skjutsväsendets framväxt på 1600-talet ställer krav på vägunderhåll och service. Gästgivargårdar upprättas varannan mil. Två mil-en dagsfärd.
Vägen var av hög rang, livligt trafikerad och upphöjd som Kungsväg under 1600-talet av Axel Oxenstierna. Skjutshåll fanns i Markaryd, Axhult, Strömsnäsbruk och Traryd, där det gick bra att få vila ut sina hästar och även byta till en ny. Emellanåt var det problem att få tag på både kuskar och utvilade lediga hästar. Traktens bönder fick ibland kallas in med viss skyldighet och erbjuda sina hästar och vagnar, inkallelsen var inte speciellt populär. Det var en till två  mil mellan skjutshållen och oftast låg det också ett gästgiveri intill, där det gick att få mat och hyra in sig. Det låg några hus utmed liden, Sigurds, byggår 1868 och Torsberg, byggår 1864, nya huset är byggt 1936 och mittemot ett torp Håkna-Johansa, som var bebott under åren 1871-1875 och "Agustas" byggår 1912, huset revs under hösten 2020. Dessa boende har säkert fått vara med om en hel del episoder under årens lopp. Väster om liden fanns också en offerkälla som övervakades bl.a. av spelmannens barn som hade bra koll på vad som offrades i källan. Ovanför källan växte också en stor och pampig bok som i folkmun kallades Uggleträdet. Från källan finns fynd av mynt som är bevarade och det har även påträffats kritpipor. Själva källans exakta plats är svår att hitta idag.  Det finns också en källa mellan järnvägen och där gamla vägen ansluter till den nya vägsträckan. Denna källa har använts under senare tid när gårdsbrunnar har sinat under varma somrar. Vägsträckan har byggts om ett par gånger, vid järnvägens tillkomst 1897 mellan Markaryd och Strömsnäsbruk och ombyggnader av E4:an 1964 och 2005. Rikstelefon kabeln går också utmed liden, nedgrävdes under 1950-talet. Backen har också varit en attraktiv plats för skidåkning och masonitåkning, nutida pulkaåkning.

Citat från Gränsbygden av Folke Svedenfors, 1949. Sidan 148.
"Elmebergsliden som är krokig och brant samt streterlig, dessa sednare belägne på bokeskogen Hualtet, som börjar vid Sånna södra gärdesgrind"

En historia
Min farbror Sjunne Andréasson berättar om en kusk som hade med en medhjäpare som stammade, vid en transport ville han påpeka att en kappsäck var kvarglömd i Markaryd, kusken stötte på honom och sa att han skulle hålla tyst flera gånger, (kusken skämdes, inför sin passagerare) till sist fick medhjälparen iallafall fram  att "ka, ka, ka, kappsäcken blev likaväl kvar i Markaryd".

Tack!
Ett stort tack till Anders Andersson, Kerstin Augustsson, Erik Gustafsson och Göran Thorvaldsson för intressanta och givande samtal. 

Gamla vägsträckningen av Spelmans lid, där spelmannen Johannes Svensson spelade för passagerare.

Gamla vägsträckningen av Spelmans lid.

Platsen där skjutshållet har legat och där spelmannen Johannes Svensson också bodde med hustru och barn. Foto: 2021-01-25.

Området väster om vägen där offerkälla har legat. Foto: 2021-01-25.

Odlingsröse i bokbacken ovanför offerkällan. Här stod också en stor bok som kallades "Uggleträdet". Foto: 2021-01-25.

Fornåkern. Foto: 2021-01-23.

Spelmans lid. Foto: 2021-01-23.

Spelmans lid i vinterskrud. Foto: 2021-01-14.

Spelmansbäcken. Foto: 2021-01-23.

Spelmansbäcken. Foto: 2021-01-14.

Torsberg. Byggår 1936. Det ligger högst upp på krönet av Spelmans lid.  Foto: 2021-01-30.

Mittemot Torsberg har torpet Håkna-Johansa legat. Foto: 2021-01-30.


Agusta Anderssons bostad. Foto: Anders Andersson.


Agusta Andersson, (ogift Jonsdotter, född 1873. Foto: Anders Andersson.

Här låg "Agustas" som revs under hösten 2020, byggdes 1912. Foto: 2021-01-30.

Nya uppfarten från Riksettan till  Spelmans lid. Foto: 2021-01-14.

Vägmärke för Riksettan. Foto: 2021-01-15.


Spelmansliden har också belönats med en egen busshållplats. Foto: 2021-01-14.

Foto: 2021-03-18.

Gästgivaregården i Hamneda. Foto: 2021-03-18

Gästgivaregård i Axhult. Foto: 2021-01-22.

Anslag vid Gästgivaregården. Foto: 2021-01-22.

Gästgivaregård i Axhult. Foto: 2021-03-18.

Utefter Hualtsvägen ligger också en av Markaryds kommuns högsta punkt, med 168,8 meter över havet.  

Nedanför höjden ligger "Fempricken", där byarna Sånna, Exhult, Misterhult och Markaryd mötas Den femte skall visst vara Kungsvägen. 


Karta över Hualtet. Ritad av Nils Gunnar Nilsson, Markaryd.  Foto: 2021-01-31.

Länkar
Skåne-Smålands Järnväg
Gästgiveri
Skjutssystemet i Sverige: Hjultrafik. Poulärhistoria
Hamneda gästgiveri
Turistväg Riksettan
Kritpipa
Fornåker

Litteratur
Om skjutsväsendet i Sverige. Författare, Ernst Moritz Arndt. Bokgillet, Uppsala 1963.
Göinge Hembygdsförening Årsbok 1975. Våldgästning och gästgiverier. Författare, N. Elowsson.Hualtet - Torp och Hemman.
Torpinventering 1982. Studiecirkel, sammanställd av Nils-Gunnar Nilsson, Markaryd.
Markaryds bygden, del 1. Axhult blev kännt genom sina pensionat. Författare, b.l.a. Margareta Sellbjer och Erik Gustavsson,
Markaryds bygden, del 3. Lagastigen. Författare, Gunnar Rönnberg, Strömsnäsbruk.
Markaryds bygden, del 3. Hualtet- Huvhultet. Författare, Nils-Gunnar Nilsson, Markaryd.
Markaryds bygden, del 19. Skjutshållningen i Markaryd. Författare, Rolf Nilsson, Markaryd.
Gränsbygden - Södra Sunnerbo i gången tid, del 1. Vägar i södra Sunnerbo, sid 145. 1949. Författare, Folke Svedenfors.
En bok om Traryd-Hinneryd, 1973, sid 37. Författare, Valter Elgeskog.
Boken om Sunnerbo. Ljungby, 1926. Författare, Ljung Granskog, Wild Ödeskog.

Kartor
Ekonomisk karta

Inlagt 2021-01-19 16:28 | Läst 1574 ggr. | Permalink



(Visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?


(Kommentarer granskas innan de visas för andra).