Spelmans lid
Med en höjdskillnad på ca 60 meter är Spelmans lid känt som brant och streterlig och ett slitigt passage. Ibland fick också passagerare hoppa av för att lätta på lasten för de dragande hästarna. Hjulspåren kunde vissa tider också bli mycket djupa och lätt att köra fast. Efterhand som vägarna förbättrades underlättades resandet. Vadställen för broar av trä och senare av sten. Diken grävs och vägbanan höjs upp över kringliggande mark. Dessutom var det också väggrindar som kunde stå tätt (man kunde se flera grindar samtidigt) och fick öppnas och stängas av medhjälparen eller om någon passade på att stå som grindvakt. Var kanske inte konstigt om de blev lite "leabrötna" ibland. Vintertid var det slädföre och då var också grindarna öppna, eftersom inga djur var ute på bete. Det var nog inte det lättaste att mötas på den smala vägen, i synnerhet i vinterföre. När det började att gnissla i hjullagren smörjdes de med sniglar som följde med i "snigellådan".
Spelmans lid kallas också Elmebergs liden och ligger mellan Timsfors och Axhult. Enligt sägnen satt en spelman, därav "nya" namnet Spelmans lid, och underhöll förbipasserande passagerare med dragspelsmusik? Spelmannen drev också ett härbärge tillsammans med sin fru, där passagerare kunde övernatta och äta sig mätta. Barnen fick hjälpa till att skjuta på tunga laster uppför liden. Man kunde även skifta häst mot en utvilad och utfodra sin egen. Det har också berättats att villiga damer tjänade lite extra privat på efterfrågade tjänster.
Det organiserade skjutsväsendets framväxt på 1600-talet ställde också högre krav på vägunderhåll och service. Gästgivargårdar upprättas varannan mil (två mil, -en dagsfärd) och de var också ett levande inslag i landskapsbilden. Där tog resenärer in, som lockade allmogens nyfikenhet och förundran. Här fick man veta nyheter (som på kyrkbacken), kunde få se det senaste klädmodet, höra ovanliga dialekter och språk. Via gästgivargården fick bygden förbindelse med yttervärlden. Det var också vanligt att man samlades till ting, och man tog ut soldater och skrev in värnpliktiga.
Vägen var av så kallad hög rang, livligt trafikerad och upphöjd som Kungsväg under 1600-talet av Axel Oxenstierna.
Skjutshåll fanns i Markaryd, Axhult, Strömsnäsbruk och Traryd, där det gick bra att få vila ut sina hästar och även byta till en ny. Emellanåt var det problem att få tag på både kuskar och utvilade lediga hästar. Traktens bönder fick ibland kallas in med viss skyldighet och erbjuda sina hästar och vagnar, inkallelsen var inte speciellt populär.
Det var en till två mil mellan skjutshållen och oftast låg det också ett gästgiveri intill, där det gick att få mat och hyra in sig. Det låg några hus utmed liden, Sigurds, byggår 1868 och Torsberg, byggår 1864, nya huset är byggt 1936 och mittemot ett torp Håkna-Johansa, som var bebott under åren 1871-1875 och "Agustas" byggår 1912, huset revs under hösten 2020. Dessa boende har säkert fått vara med om en hel del episoder under årens lopp. Väster om liden fanns också en offerkälla som "övervakades" bl.a. av spelmannens barn som hade bra koll på vad som offrades i källan. Offerkällornas kraft ansågs vara starkast i gryningen. Ovanför källan växte en stor och pampig bok som i folkmun kallades "Uggleträdet". Från källan finns fynd av mynt som är bevarade och det har även påträffats kritpipor. Själva källans exakta plats är svår att hitta idag. Det finns också en källa mellan järnvägen och där gamla vägen ansluter till den nya vägsträckan. Denna källa har använts under senare tid när gårdsbrunnar har sinat under torra somrar. Vägsträckan har ändrats om några gånger, vid järnvägens tillkomst 1897 mellan Markaryd och Strömsnäsbruk och ombyggnader av E4:an 1964 och 2005. Rikstelefon kabeln går också utmed liden, grävdes ner under 1950-talet, numera fiberkabel som ligger nergrävd utmed samma sträcka. Backen har också varit en attraktiv plats för skidåkning och "masonitåkning", nutida pulkaåkning.
Isarna blev utmärkta vintervägar, särskilt i norra Sverige. Det var inte ovanligt, att man väntade med transporter, t.ex. av lik till begravningsplatsen, tills det blev vinterföre. Släden var ett betydligt bekvämare fordon än vagnen i vårt vägfattiga land. Det är också typiskt att många resor företogs vintertid, när det gällde biskopsvisitationer, landshövdingebesök och andra herrars resor. En sådan resa är känd även i sina detaljer, nämligen riksrådet Ture Persson Bielkes resa från Nordmaling till Skog i Hälsingland. Den 30 mil långa slädfärden tog år 1557 fyra dagar. Han gjorde 19 hästbyten under vägen. Bitvis drogs släden av två, bitvis av fyra hästar.
Grindslanten
är en oljemålning av den svenske konstnären August Malmström. Motivet är ett antal barn som slåss om en slant som blivit tillkastad dem som tack för att de öppnat grinden för en förbipasserande vagn.
Citat från "Gränsbygden" av Folke Svedenfors, 1949.
"Elmebergsliden som är krokig och brant samt streterlig, dessa sednare belägen på bokeskogen Hualtet, som börjar vid Sånna södra gärdesgrind"
En historia
Min farbror Sjunne Andréasson var en intressant berättare, berättade bl.a. om en kusk som hade med en medhjäpare som stammade, vid en transport ville han påpeka att en kappsäck var kvarglömd i Markaryd, kusken stötte på honom och sa att han skulle hålla tyst flera gånger, (kusken skämdes, inför sin passagerare) till sist fick medhjälparen iallafall fram att "ka, ka, ka, kappsäcken blev likväl kvar i Markaryd". Det var också genom Sjunne jag fick höra talas om "Bildsköne Bengtssons" äventyr i våra trakter.
Tack!
Ett stort tack till Anders Andersson, Kerstin Augustsson, Erik Gustafsson (1929- 2025) och Göran Thorvaldsson för intressanta och givande samtal.
Gamla vägsträckningen av Spelmans lid, där spelmannen Johannes Svensson spelade för passagerare. Foto: Lars-Erik Andréasson.
Gamla vägsträckningen av Spelmans lid. Foto: Lars-Erik Andréasson.
Platsen där skjutshållet har legat och där spelmannen Johannes Svensson också bodde med hustru och barn. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-01-25.
Området väster om vägen där offerkälla har legat. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-01-25.
Odlingsröse i bokbacken ovanför offerkällan. Här stod också en stor bok som kallades "Uggleträdet". Foto: Lars-Erik Andréasson.2021-01-25.
Fornåkern. Foto: Lars-Erik Andréasson.2021-01-23.
Spelmans lid. Foto: Lars-Erik Andréasson.2021-01-23.
Spelmans lid i vinterskrud. Foto: Lars-Erik Andréasson.2021-01-14.
Spelmansbäcken. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-01-23.
Spelmansbäcken. Foto: Lars-Erik Andréasson.2021-01-14.
Torsberg. Byggår 1936. Det ligger högst upp på krönet av Spelmans lid. Foto: Lars-Erik Andréasson.2021-01-30.
Mittemot Torsberg har torpet Håkna-Johansa legat. Foto: Lars-Erik Andréasson.2021-01-30.
Agusta Anderssons bostad, Elmeberg. Revs under hösten 2020. Foto: Anders Andersson.
Agusta Andersson, ogift Jonsdotter (1873 - 1967). Foto: Anders Andersson.
Här låg "Agustas" Elmeberg, revs under hösten 2020, byggdes 1912. Foto: Lars-Erik Andréasson.2021-01-30.
Nya uppfarten från Riksettan till Spelmans lid. Foto: Lars-Erik Andréasson.2021-01-14.
Vägmärke för Riksettan. Foto: Lars-Erik Andréasson.2021-01-15.
Spelmansliden har också belönats med en egen busshållplats. Foto: Lars-Erik Andréasson.2021-01-14.
Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-03-18.
Gästgivaregården i Hamneda. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-03-18
Gästgivaregård i Axhult. Foto: Lars-Erik Andréasson.2021-01-22.
Anslag vid Gästgivaregården Axhult. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-01-22.
Gästgivaregård i Axhult. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-03-18.
"Vi satt hos gästgivar´n till långt fram på natten och ljög. Men sen på morgonen, när jag tänkte efter, så var det sant alltihop" Anonym Stavlundabo"
Utefter Hualtsvägen ligger också en av Markaryds kommuns högsta punkt, med 168,8 m. ö. h. Foto: Lars-Erik Andréasson.
Nedanför höjden ligger "Fempricken", där byarna Sånna, Exhult, Misterhult och Markaryd mötas Den femte skall visst vara Kungsvägen. Foto: Lars-Erik Andréasson.
Karta över Hualtet. Ritad av Nils Gunnar Nilsson, Markaryd. Foto: 2021-01-31.
Utmed Kungsvägen i Sånna passerar vägen förbi drottning Kristinas källa, drottningen lär ha stannat vid denna källa och druckit för att släcka sin törst på en av sina resor söderut. Intill rinner den vackert ringlande och porlande "Sånna-bäcken", i gränsen mellan Markaryds och Traryds socknar. Kristina föddes 1626 i Stockholm och dog 1689 i Rom. Drottningen regerade i Sverige 1644-1654 och var dotter till kung Gustav II Adolf och drottning Maria Elenora av Brandenburg. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-07-10.
Kungsvägen som passerar förbi Kristinas källa. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-07-10.
Drottning Kristina. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-07-22.
Markaryds socken 1685.
Länkar
Skåne-Smålands Järnväg
Gästgiveri
Väghistoria
Skjutssystemet i Sverige: Hjultrafik. Poulärhistoria
Hamneda gästgiveri
Turistväg Riksettan
Kritpipa
Fornåker
Drottning Kristina
Litteratur
Om skjutsväsendet i Sverige. Författare, Ernst Moritz Arndt. Bokgillet, Uppsala 1963.
Göinge Hembygdsförening Årsbok 1975. Våldgästning och gästgiverier. Författare, N. Elowsson.Hualtet - Torp och Hemman.
Torpinventering 1982. Studiecirkel, sammanställd av Nils-Gunnar Nilsson, Markaryd.
Markaryds bygden, del 1. Axhult blev kännt genom sina pensionat. Författare, b.l.a. Margareta Sellbjer och Erik Gustavsson,
Markaryds bygden, del 3. Lagastigen. Författare, Gunnar Rönnberg, Strömsnäsbruk.
Markaryds bygden, del 3. Hualtet- Huvhultet. Författare, Nils-Gunnar Nilsson, Markaryd.
Markaryds bygden, del 19. Skjutshållningen i Markaryd. Författare, Rolf Nilsson, Markaryd.
Gränsbygden - Södra Sunnerbo i gången tid, del 1. Vägar i södra Sunnerbo, sid 145. 1949. Författare, Folke Svedenfors.
En bok om Traryd-Hinneryd, 1973, sid 37. Författare, Valter Elgeskog.
Boken om Sunnerbo. Ljungby, 1926. Författare, Ljung Granskog, Wild Ödeskog.
Kartor
Ekonomisk karta
Lägg till