Sågmöllan i Exhult


En vintrig bild från fallet, 7 grader kallt. Foto: 2021-01-16.

Lagaskiftet i Exhult fastställdes den 11 december 1854, beslutade bystämman att ett sågverk skulle anrättas som en allmänning. Det gemensamma sågverket vid den så kallade ”Sågmyle-bäcken, (delat sig innan med Kyrkbäcken) var igång ännu i slutet av 1800-talet och när de återstående delarna av byggnaden och vattenhjulet samt tomtmarken där anläggningen låg år 1909 såldes till den hemmansägaren som hade sina ägor närmast intill den gamla allmänningen. Det lilla vattensåget hade därmed fyllt sin uppgift. Sågverket såldes genom auktion till en skrothandlare? Men det hade säkerligen varit till stor nytta för byborna, även om det mången gång varit besvärligt att få vattnet att i bäcken att räcka till för driften och med anledning därav rättvist kunna fördela behovet mellan bönderna för användningen. Man brukade samla vatten i dammen om dagarna, då man arbetade med jordbruket och sedan sköta sågverket om nätterna. Det finns också uppgifter att den var rik på vatten året om och aldrig tröt på vatten om aldrig så svår torka. Det lär även i äldre tider funnits gäddor, det berättas att några pojkar varit nere för att få dylikt och då dök en gädda upp och den ene var kvick nog att nappa på den, men den slank undan och försvann under risbråten. Som biflod till Kyrkbäcken rinner den så kallade Skogsbäcken, vilken i äldre tider var förenad på grund av att vid  brist på vatten hava den som reserv när den andre sviker.

Bilderna är tagna i december månad 2019, bäcken i nutid, en tavla på möllan, och en brädklädd vägg i Exhult, (sågade vid möllan) och en valssten, där sågaxlen drevs runt. 

Källor
Det finns berättelser om sågverket i Göingebladet årg 21, 1989 (skrivit av Exhults bon, John Emil Johansson (1895-1916) och Carl Graneskog (1897-1982), ”Markaryds Tidningen 1972."
Markarydsbygden del 2. Lars Lundberg, "Äjselt-en by i gränsbygden".

Sågar vid den tiden
Den äldsta sågtypen, nickesågen, hade ett sågblad infästat i en ram av trä. Vid mitten av 1800-talet infördes ramsågar med flera blad som i ett moment kunde klyva stocken i flera brädor. Alla sågar var skattefria.



Näcken
Näcken är en mästerlig spelman som kan förvrida sinnet på människor med sina virvlande toner. Han spelar oftast i skymningen, sittande på sten vid rinnande vatten, vid vattenfall, kvarnar och under broar. När människor hör den vidunderliga musiken kan de bli som förtrollade och därmed ett lätt byte för Näcken. I andra fall kan musiken vara så medryckande att folk inte kan sluta att dansa förrän solen gått upp.

Källa
Nordiska Väsen, Johan Egerkrans, B Walhströms

Inlagt 2019-12-25 15:02 | Läst 1045 ggr. | Permalink



(Visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?


(Kommentarer granskas innan de visas för andra).